Bilderna tillbaka...

  Jag har problem med Blogger, det vill liksom inte publiceras bilder, men nu har jag kommit på ett sätt som fungerar i alla fall, så nu jävlar ska här publiceras bilder.

Jag har varit i London, jobbat, ätit chips, tittat på tv, druckit massor av rödvin, träffat pokermänniskor, skrivit, och framför allt allt allt annat, skrattat så jävla mycket.

Precis som i vilken stad jag än befinner mig i gick jag runt och funderade på om det är en plats att bo på, alla platser är ju presumtiva boplatser. Men London alltsåjagvetinte. Och Stockholm alltsåjagvetinte. Och tack vare mina flygresor så ligger nog mitt ekologiska fotavtryck så långt åt helvete att jag verkligen inte vill veta och jag vet inte heller och det är nog bra så.

London är gigantiskt och väldigt rikt på många sätt, alltså det finns så mycket och så olika och så allt möjligt av allt möjligt. Men det är ändå lite väl stort. Men egentligen bryr jag mig inte. Jag kan skaffa mig ett liv var jag vill, skrev Aleqzia. Ganska intressant skrivet, för jag vet inte om jag riktigt kan räkna det som att jag har ett liv just nu. Jag äter och sover och äter chips och jobbar och okej, jag tar faktiskt ett och annat fotografi, och dricker ett och annat glas vin och träffar en och annan människa också. Men liv alltså jag vet inte. Jag saknar de mina från Norrköping och Linköping. Det ska erkännas, utan omsvep. Jag saknar väl sådana där vi-har-känt-varandra-så-länge-vi-kan-minnas-relationer. Men då ska ni veta, SMÅ BARN, att det är inte så lätt att etablera sådana på tre månader.

Ge mig tid ge mig tid ge mig luft ge mig sex. Så ska det gå bra.

Vi hörs snart igen. Nu ska jag jobba.

(Tack till Markus som tog fotot... )