Jag vill bara ha en versal att krama extra länge idag

Det blev inget med det där jobbet. Jag tror inte ens de vill ha mig längre. Men jag vill inte ha dem jag säger va faaan!

Och ensamheten kommer krypande ibland, lite oftare nu än på sista tiden. Alltså inte att jag saknar människroppar i rörelse som driver omkring runtom mig och inte att jag saknar personer att prata med, men alltså sådana som förstår. Sådana kan jag sakna. Versaler, kan jag sakna som fan ibland. T GH T P D D SH J A M gny gny. Som man inte behöver sucka inombords och tänka att det är ingen idé att förklara för de kommer ändå aldrig att förstå, sådana som inte irriterar en vid varannan mening för att de uppvisar sådana slående skillnader i grundvärderingar BASIC VALUES BASIC VALUES HETER DET. Och ja jag saknar de där versalerna, det gör jag faktiskt. Finns det ett alfabet för mig här i Växjö också, eller ska jag gå bokstavslös genom tillvaron här?

Okej det har gått en och en halv månad nu och förutsättningarna är ju inte de allra allra bästa. Så hav tålamod Henrik, hav tålamod. Det är ju inte så att jag förväntar mig att hitta en massa kontaktsökande människor bland 45-plusare med snoriga småbarn att ta hand om efter jobbet. Folk har sina vanor, eller är på jobbet så ofta att de inte behöver några. Lite så är det väl, plugget var ju annorlunda på DET sättet.

Men va fan jag lyckades i Norrköping också, MED alla tänkbara förutsättningar, eftersom jag var en totalt misslyckad människa i just det skedet. Jag har varit väldigt laid back hittills, och jag har väl i och för sig kommit en bit på väg känner jag. Men lik förbannat börjar desperationen komma krypande nu, det liksom kliar långt långt in under huden så där man inte kommer åt att klia tillbaka och man vet att enda motmedlet är en leende versal. Och då är de så långt långt borta. Och jag saknar dem igen.

jag saknar ER, det ska ni veta.

Idag är jag extra förkyld och gnällig. Jag har bunkrat upp ett eget litet apotek här på jobbet, och ska nog gå till ett riktigt efter jobbet och köpa ännu mer sånt där mjukmedel för förkylda dagar. Egentligen har jag inget emot nästäppa och snöblask om det är vår och man vet att det går över. Och just nu råkar det vara vår och förkylningar går alltid över. Det är ganska trevligt att bara veta att man kan känna ibland, känna annat än ett lyckligt vakuum.

Nu ska jag jobba.